Lästid: 4 minuter
Senast redigerad:
Så bygger SVT framtidens AI-team
Med mod, domänkunskap och strategiskt ledarskap
Vad krävs för att inte bara hänga med i AI-utvecklingen – utan leda den? På SVT har Johan Linden, gruppchef för IT-utveckling, fått uppdraget att göra just det. På bara 2,5 år har han byggt upp en helt ny struktur för hur SVT utvecklar och implementerar AI. Resultatet: Egenutvecklad SVT-GPT, automatiserad undertextning för både broadcast och streaming, AI-assisterad support – och en organisation där AI inte bara är teknik, utan en strategisk fråga.
Men nyckeln till framgång ligger inte i tekniken. Den ligger i datan, ledarskapet och förmågan att omskapa kulturen.
– Det är otroligt få företag som faktiskt är redo för AI. Inte för att tekniken saknas, utan för att man inte har koll på sin egen data, säger Johan.
Från programdirektör till AI-ledare
Med bakgrund som programdirektör, doktor i journalistik och flera masterexamina inom bland annat data science, har Johan Linden gjort en personlig transformation lika stor som SVT:s.
När han kliver in i sin nya roll får han ett tydligt uppdrag: ”Bygg ett AI-team. Nu.” Och snabbt. Men inte genom att köpa in standardlösningar, utan genom att skapa ett säkert, transparent och verksamhetsnära AI-ekosystem anpassat för public service.
Johan hade redan innan sin tid på SVT hunnit arbeta med generativa språkmodeller internationellt och kände till potentialen.
– Jag visste hur mycket det påverkade mitt eget arbetssätt. Bara att kunna summera tankar, testa formuleringar eller strukturera innehåll med hjälp av en språkmodell gjorde mig dubbelt så effektiv, berättar han.
SVT-GPT: Egen AI-infrastruktur med kontroll och frihet
Då företag efter företag tecknade avtal med OpenAI och Microsoft valde SVT en annan väg: bygga en egen AI-infrastruktur som kan hantera flera modeller parallellt.
– Vi ville inte vara beroende av en aktör, utan ha frihet att välja modell efter behov. Det ger oss både säkerhet och insikt i hur olika modeller fungerar i praktiken, säger Johan.
Resultatet blev SVT-GPT: en plattform där medarbetare själva kan välja mellan olika modeller – t.ex. OpenAI, Meta eller kinesiska DeepSeek – beroende på uppgift och kontext. Samtidigt byggdes en infrastruktur för dataspårning, kostnadskontroll och intern kunskapsspridning.
Användningen har varit massiv: i vissa team används SVT-GPT tre timmar per dag. Supportboten som utvecklats med hjälp av plattformen har halverat antalet manuella ärenden. Och hela organisationen har utbildats för att förstå AI – inte bara teknikens möjligheter, utan även dess begräsningar.
– Vi ser exakt vilka avdelningar som använder GPT och hur. Det gör att vi kan rikta utbildningsinsatser och identifiera var vi behöver mer stöd. Det blir ett slags intern spegel för mognad, säger Johan.
Annoteringsteamet: där AI möter domänkunskap
En av de mest intressanta delarna i SVT:s AI-satsning är det så kallade annoteringsteamet. Ett team som till stor del består av omskolade medarbetare från helt andra delar av organisationen: direkttextare, undertextare och språkvårdare.
Deras uppdrag: att skapa högkvalitativa datasätt genom att strukturera, beskriva och kontextualisera ljud- och bildinnehåll. Det kan handla om att identifiera vem som pratar, vad som hörs i bakgrunden, vilken ton som används – detaljer som är avgörande för att träna modeller med hög precision.
– Det är lättare att göra IT-personer av domänkunniga än tvärtom. De här personerna har ett djup i verksamheten som inte går att ersätta. Vi har bara kompletterat det med nya verktyg och kunskap, så får de successivt växa in i rollen som är i närheten av data science men utan att man ha har den akademiska bakgrunden i avancerad matematik – men där man däremot vet exakt hur resultatet ska vara, säger Johan.
Han framhåller också vilken utvecklingsresa teamet gjort:
– Jag har varit chef trettio år i många olika sammanhang och jag har aldrig sett en så snabb utvecklingskurva hos en grupp. Från schemalagd verksamhet till självstyrande, agila team – det är otroligt inspirerande att se.
Kompetensskiftet: bortom ”ticket factories”
Enligt Johan befinner sig techbranschen i ett kompetensskifte. Det räcker inte längre med utvecklare som bygger funktioner på beställning. AI-utveckling kräver förståelse för data, mål, kontext och etik. Det kräver korsfunktionella team med ML-ingenjörer, data scientists, domänexperter och produktägare som förstår AI-processer.
Men det finns en utmaning: kompetensen är en bristvara. Inte bara tekniskt, utan även i ledarskapet.
– Det finns väldigt få produktägare i Sverige idag som har erfarenhet av att leda AI-utveckling. Vi behöver utveckla den rollen – och det går inte med traditionella rekryteringsmetoder.
Samtidigt menar han att vägen framåt är möjlig – om vi vågar börja tidigt.
– Jag rekryterar redan på kandidatnivå från universitet. De behöver få växa in i rollerna – och kombineras med domänexpertis från verksamheten.
Här ser Johan ett systemfel i hur vi i Sverige hanterar kompetensförsörjningen inom tech:
– Jag var ensam svensk på ett masterprogram i data science i England – bland nästan 200 kinesiska studenter. Det säger något om var vi står internationellt. Vi är duktiga, men vi är för få och vi kommer in för sent.
Han menar att rekryteringsbranschen har en viktig roll i att förändra detta:
– Det handlar inte bara om att hitta rätt personer, utan att koppla ihop de få som finns med rätt kontext och med rätt typ av lärresor. Vi måste sluta rekrytera som om framtiden kommer se ut som igår. För det gör den inte.
Ledarskap för en ny era: frihet, struktur och förväntan
Hur leder man då team i ett landskap som förändras snabbare än någonsin?
På SVT arbetar alla utvecklingsteam i tvåveckorssprintar, får en ”hackfredag” varannan vecka för fördjupning och lärande, och pitchar egna projekt i de årliga tekniksprintarna. Johan har one-on-ones med varje medarbetare för att sätta riktning på kompetensutvecklingen – men val av väg lämnas till individen.
– Det handlar om att ge makt och vägledning på samma gång. Jag kan ge förslag, resurser, mål. Men medarbetaren behöver själv välja hur. Det är då utvecklingen sker, säger han.
När han kom in fanns ett AI-projekt. I år hade 80 % av tekniksprintprojekten AI-innehåll.
Han lyfter också vikten av att skapa strukturer för lärande i hela organisationen:
– Vi har ett AI-råd, AI-koordinator, lokala AI-nav – det är ett parallellt system till den ordinarie organisationen, just för att kunskapen ska spridas och inte fastna hos några få.
3 strategiska råd till IT-chefer som vill göra samma resa
- Fokusera på datan
Inget AI fungerar utan högkvalitativ och strukturerad data. Sätt datan i centrum innan du köper in teknik. - Bygg nya team
ML-ingenjörer räcker inte. Du behöver kombinera dem med domänkunniga, annoterare, arkitekter och produktägare som förstår kontext och etik. Titta bortom formella meriter – och fokusera på medarbetares potential, nyfikenhet och förmåga att lära. Samma princip bör gälla när du rekryterar nya medarbetare. - Se AI som en förändringsresa
Skapa en struktur där människor kan lära nytt. Både tekniskt och mentalt. Det handlar inte bara om teknik – det handlar om kultur, tempo och mod.
SVT har visat att AI inte behöver vara något man ”väntar in”. Tvärtom. Med tydligt syfte, iterativt arbetssätt och stort förtroende för sina team har man tagit ledningen i en av de viktigaste tekniska omställningarna i vår tid.
– Det är bråttom nu. Men det betyder inte att du måste ha alla svar. Du måste bara börja, avslutar Johan Linden.
På Ada Digital ser vi samma skifte. Teknik kan köpas in – men nyfikenhet, lärandeförmåga och modet att utmana det invanda är svårare att hitta. Därför fokuserar våra rekryteringsspecialister inte bara på meriter, utan också på future skills och potential. För framtidens AI-team behöver fler som vågar tänka nytt, utmana gamla sanningar och växa med både teknik och uppdrag. Vill du hitta dem – eller själv ta nästa steg? Då är vi rätt partner. Kontakta oss idag!
