Vår agila searchmetod Digital Cross Search är särskilt framtagen för att identifiera och attrahera bristkompetens
guido van rossum programmerare python

Månadens Ada: Guido van Rossum – Programmeraren bakom Python

Från hobbyprojekt inspirerat av Monty Python till en världsrevolution. Såhär i juletider passar det extra bra att prata om världens mest använda programmeringsspråk. Det var nämligen under några kalla vinternätter kring jul som den då 35-årige programmeraren Guido van Rossum började spåna på språket som idag är vardag för alla oss som använder dator, smartphone och surfplatta. Och Guido van Rossum har närmast ikonstatus i branschen. Imponerande!

Alla digitala masterminds är inte amerikaner eller britter, även om ibland känns så. Guido van Rossum föddes i Harleem, Nederländerna 1956. Fadern var en armévägrande arkitekt, medan modern var lärare med pacifistiska sympatier. Inte helt ovanligt i efterkrigstider. Fadern fick till slut fart på karriären, och familjen kunde lämna förorten och få bättre möjligheter.

Redan i skolan uppvisade Guido ett intresse för elektronik. Men det var först på universitet i Amsterdam, där han studerade matematik, som han fick upp ögonen för kodning. Och senare också tog en master i datavetenskap.

ABC-ramsan vi aldrig lärde oss

Vi hoppar fram i tiden. Guido Van Rossum är nu 30 år gammal. Han jobbar på Centrum Wiskunde & Informatica (CWI). Eller “National Research Institute for Mathematics and Computer Science” för dig som inte talar flytande nederländska.

Här hjälper han till att utforma ABC, ett annat programmeringsspråk, menat att användas av forskare utan någon programmeringsbakgrund. ABC floppar dock. Anledning? Programmerarna kunder inte lösa alla buggar för att nå optimal funktionalitet.

Däremot blir ABC inkörsporten till tyngre programmering för Guido, som än idag pratar varmt om sin tid på CWI. Mycket tack vare kollegorna som sporrade många nya idéer och drev honom i rätt riktning.

Hobbyprojekt som blev världskänt

guido van rossum

Några år senare började Guido spåna på det som skulle bli en världsrevolution. Det var jul och under några kalla vinternätter drog han igång ett hobbyprojekt som han valde att kalla Python. Ett namn inspirerat av hans favoritprogram – den brittiska humorserien ”Monty Pythons flygande cirkus”.

År 1991 nådde det splitternya programmeringsspråket marknaden. Resten är historia.

“Python” toppar Google

Testa själv. Guido van Rossums dataspråk har helt tagit över.

Programmeringsspråket används inom alla möjliga arbetsområden. Vi ser det i bankvärlden, spelindustrin, matematiken, inom utvecklandet av AI och även hos bibliotekarier som behöver system för att hålla redan på hur mycket du är skyldig dem i förseningsavgift.

Giganter som Google, Microsoft, Alibaba, NASA och Dropbox förlitar sig dagligen på Python. Programmeringselever på populära MIT och UC Berkeley sägs behöva skola sig i språket. Åtminstone på grundnivå.

Bli en Ada du med – Sök jobb idag!

 

Programmering är kultur

Vad är då nyckeln till framgången med Python?

Guido van Rossum ville ha ett enklare språk, som var lika enkelt att förstå som klassisk skriven engelska. Det skulle vara så lätt som möjligt och således kul för programmerare att använda. Kulturen kring Python är stark. Så stark att “Zen of Python” skapats. Ett kort litet manifest med 19 principer som ska fånga språkets essens. Vi bjuder här nedan på den inledande tre:

Beautiful is better than ugly
Explicit is better than implicit. 
Simple is better than complex.

Avslutningsvis har Pythons skapare varit väldigt tydlig med en sak genom alla år: språket ska vara open source, tillgängligt för alla som vill.

Gediget men ofärdigt CV

Den levande legenden är idag 65 år och boende i hjärtat av Silicon Valley, USA. Han är numera pensionerad men fortfarande en viktig person kring Python och utvecklingen framåt. Guido har också gjort karriär på Dropbox och dessförinnan även jobbat på både Zope, Microsoft och Google.

År 2006 blev han utsedd till Distinguished Engineer av ACM – världens största vetenskapliga och utbildande förening för datavetenskap. Han har även mottagit tre andra priser och fått en säkrad plats inom den digitala erans historia.

Ibland kan det vara otydligt vad en enda människa exakt bidragit med. Så är inte fallet med Guido van Rossum. Här är det nästan oförskämt självklart. Hans programmeringsspråk har revolutionerat hur vi uträttar våra digital ärenden, för att uttrycka oss blygsamt. Det är vad en Ada kan göra. Känner du någon som passar in på den beskrivningen? Eller är det du? 

Kontakta Ada Digital!

 

Om Månadens Ada

Ada Lovelace

Vi på Ada Digital inspireras av förebilder som vågar utmana. Detta återspeglar sig också i vårt namn, efter normbrytaren Ada Lovelace. Hon var världens första programmerare och otroligt begåvad.

Därför presenterar vi varje månad Månadens Ada där vi lyfter historiska pionjärer som bidragit med teknisk kunskap och nytänkande. Varje månad får du ta del av en ny person att inspireras av.

Liknande inlägg