Lästid: 3 minuter

Månadens Ada: Margaret Hamilton

Programmeraren som tog människan till månen

Programmeraren, systemutvecklaren och datorforskaren Margaret Hamilton var med och skapade världshistoria när hennes mjukvara möjliggjorde människans första steg på månen 1969. Experter menar också att det är tack vare henne som programmering idag anses likvärdigt med andra ingenjörsområden. Möt Månadens Ada och inspirationskälla för oss på Ada Digial!

Margaret Hamilton föds 1936 i Paoli i Indiana och växer upp i den amerikanska mellanvästern. Hon börjar tidigt intressera sig för matematik, vilket leder till att hon 1958 tar en bachelor i matematik kombinerat med filosofi. Kort efter sin examen gifter hon sig och flyttar med sin man till Boston.

Margrets plan är först att doktorera inom abstrakt matematik. Men för att få ihop familjens ekonomi, när hennes man läser juridik på Harvard, behöver Margret istället hitta ett jobb.

Mjukvara som kan förutspå väder

Hon börjar jobba på meteorologiavdelningen på Massachusetts Institute of Technology (MIT), där hon tar fram en mjukvara som kan förutspå väder. Ett arbete som senare bidrar till Edward Norton Lorenz omtalade publikation om kaosteorin.

Efter något år, sommaren 1961, flyttar Margret över till Lincoln Laboratories på MIT, där hon börjar arbeta med USA:s första luftförsvarssystem. Något som var högaktuellt under kalla kriget.

Ytterligare några år senare, 1964, annonserar ett annat laboratorium på MIT att de söker folk för utveckling av en programvara som ska ligga till grund för att skicka människor till månen. Margret ringer direkt till de de två ansvariga projektledarna. Hon får till en intervju med båda – som båda erbjuder henne en anställning. Hon väljer att ta rollen i det team som ska utveckla guidnings- och kontrollsystemen för rymdfarkosten Apollo.

Margaret Hamilton – första kvinna i teamet

Margaret är den första kvinnan som teamet anställer. Och även den första programmeraren. Programmering är inget som lärosäten lär ut på den här tiden då det inte betraktas som en vetenskap. Det gjorde att Margaret och hennes kollegor fick testa sig fram för att se vad som fungerade och inte.

Efter ett år blir Margaret chef för hela Software Engineering-divisionen, med cirka 100 anställda, vars uppgift är att testa och koda programmen som ska få astronauterna till månen. En stor del av deras arbete går ut på att upptäcka och lokalisera fel samt att åtgärda dem.

Mjukvaran räddade Apollo II

I juli 1969 skjuter USA upp Apollo II från Kennedy Space Center med destination månen. En hel värld följer händelseförloppet, men få vet om att det är Margaret och hennes kollegor som möjliggör att man inte tvingas avbryta landningen i sista stund.

Tre minuter innan månkapseln, Eagle, ska landa på månen börjar nämligen flera varningssignaler lysa i kontrollrummet på MIT.

Datorn meddelar att det är en nödsituation och att ett beslut om att landa eller inte snabbt måste tas. Det visar sig att astronauterna har knappat in felaktiga instruktioner som gjort att datorn blivit överbelastad. Ett scenario som Margaret tack och lov hade förutsatt. Projektledaren för själva landningen säger åt Apollo att de kan landa, vilket de gör med bränsle kvar för endast 30 sekunder.

Faktum är att Margaret och hennes team programmerat en hel uppsättning av återställningsprogram i mjukvaran för att undvika problem likt det som uppstod. Margaret har i efterhand sagt att om mjukvaran vid detta tillfälle inte hade kunnat göra den prioriteringen som krävdes, så hade månlandningen troligtvis inte blivit den framgångssaga som blev.

Bli en Ada du med – sök jobb idag!

NASA blir imponerade av Margarets arbete

Efter den framgångsrika månlandningen med Apollo II fångar NASA upp Margrets mjukvara och använder den på sina kommande sex månlandningar. Den ligger även till grund för Skylab, USA:s första bemannade rymdstation, och rymdfärjans alla flygningar fram till år 2000.

Efter tiden på MIT grundar Margaret två framgångsrika företag inom mjukvaruutveckling och systemdesign.

Många anser också att Margaret är den som myntat termen ”software engineering”, programvaruteknik på svenska.

Prisad programmerare

Margaret har under årens lopp även blivit prisad för sitt imponerande arbete.

Här är två av hennes mest prestigefyllda utmärkelser:

• År 2003 blir hon tilldelad NASA Exceptional Space Act Award för sitt bidrag till vetenskaplig och teknisk utveckling. Den summa hon fick är fortfarande den högsta som någon någonsin fått i NASA:s historia.

• År 2016 tar hon emot ”The Presidental Medal of Freedom” av Barack Obama för sitt arbete med Apolloprogrammet. Det är den högsta utmärkelsen en civilperson kan få i USA.

Källor: Britannica.com, Wikiwand, Hjaltinnor.se

Hör Margret Hamilton själv berätta om sin roll i månlandningen med Apollo II i videon!

Bildkällor i headerbilden: Shutterstock, Wikimedia Commons