Lästid: 4 minuter
Publicerad:
Senast redigerad:
Vem hade Ada Lovelace varit idag på jobbet?
Så hade Adas arbetsliv sett ut 2026. Tror vi.
AI-forskare, Creative Technologist eller techentreprenör? Ada Lovelace såg möjligheter med teknik som ännu inte fanns. På Ada Digital utgick vi från Ada Lovelaces kompetenser, personen som inspirerat vårt namn, och föreställde oss hennes arbetsliv 2026. Resultatet? En profil som skulle utmana en och annan kravlista inom tech.
Samtliga bilder i den här texten är AI-genererade illustrationer och moderna tolkning av Ada Lovelace.
Ett CV att stanna upp vid
Vi börjar med det vi vet. Ada Lovelace föddes 1815 och fick en ovanligt gedigen utbildning i matematik för en kvinna vid den tiden. År 1833 träffade hon matematikern Charles Babbage och fascinerades av hans tidiga beräkningsmaskiner.
Hon fördjupade sig i hans Analytical Engine, en maskin konstruerad för att kunna programmeras och utföra olika typer av beräkningar. Charles lyckades aldrig bygga den färdigt.Ada såg ändå vad den skulle kunna göra.
År 1843 publicerade Ada en översättning av en text om maskinen och lade till omfattande egna anteckningar. Där beskrev hon bland annat en stegvis sekvens för hur maskinen skulle kunna lösa matematiska problem. Det arbetet har gett henne en plats i historien som den person som många kallar världens första programmerare.
Men Ada tänkte längre än själva programmet.
Hon såg vad tekniken kunde bli
Ada såg att siffror kunde representera annat än mängder och resonerade kring hur maskinen exempelvis skulle kunna arbeta med musik. Hon föreställde sig alltså nya användningsområden för en teknik som ingen ens hade byggt färdigt.
Dessutom funderade hon över maskinens begränsningar. Kunde den skapa något på egen hand? Ada menade att maskinen kunde utföra det människan instruerade den att göra, men inte själv ta initiativ till något nytt. Teknikens möjligheter. Människans roll. Gränsen mellan instruktion och skapande. Visst känns frågorna bekanta? Plötsligt känns 1843 inte särskilt långt borta.
Så vad hade en person Med Ada Lovelaces matematiska förståelse, algoritmiska tänkande, tekniska nyfikenhet och förmåga att se nya användningsområden för teknik gjort 2026?
Vi har fyra teorier:
Scenario 1: Creative Technologist med eget sound
Ada såg möjligheten att låta en maskin arbeta med musik. Långt före Spotify, Soundcloud och Suno. Vi föreställer oss en Ada med ena foten i matematiken och den andra i något som ännu saknar namn. Någon som läser forskningsrapporter, bygger prototyper och får ett helt produktteam att tänka om.
Kanske startar hon ett bolag tillsammans med en kompositör och en spelutvecklare. De bygger ett instrument som ingen hört förut. Människan spelar med rörelser, algoritmer svarar och musiken växer fram i samspelet.
På LinkedIn kallar hon sig en Creative Technologist. I studion är Ada personen som ger algoritmerna en melodi.
Scenario 2: Forskaren som inte tar AI på orden
Adas funderingar om maskinens förmåga att skapa leder oss rakt in i AI-utvecklingen. Kanske arbetar hon som AI-forskare. Men hon nöjer sig knappast med att konstatera att en modell fungerar.
När någon säger att modellen är kreativ vill hon veta hur de definierar kreativitet. När någon säger att den förstår vill hon se experimentet som visar det. Hon testar, hittar svagheter och ifrågasätter antaganden innan de hinner bli sanningar. Inte för att bromsa utvecklingen, utan för att förstå vad tekniken faktiskt klarar.
AI-forskare? Mycket möjligt. En uppskattad kollega med djup AI-kompetens som hittar ett problem och utmanar hela projektet veckan före lansering? Inte heller otänkbart.
Scenario 3: Utmanaren som ger oss ett nytt sinne
Varför ska vi alltid förstå data genom att titta på en skärm? Den frågan tar vår nutida Ada med sig till ett team av forskare och designers. Tillsammans utforskar de hur människor kan höra förändringar i klimatdata eller känna luftkvalitet genom vibrationer i ett armband. Då går komplexa mönster inte bara att se. De går att höra och känna.
Hennes arbetsdag rymmer kod, design och mänsklig perception. Framför allt fortsätter hon göra det hon gjorde redan på 1840-talet: fundera på vad tekniken skulle kunna göra som vi ännu inte har tänkt på.
Scenario 4: Entreprenören med bolaget ingen visste att de behövde
Kanske hade Ada varit grundaren med en idé som är så svår att kategorisera att investerarna ber henne börja med något enklare. Hon samlar matematiker och utvecklare kring ett problem som tekniken ännu inte har löst. De bygger, testar och kombinerar kunskap från områden som sällan möts.
När en investerare frågar hur stor marknaden är svarar hon: ”Hur stort är problemet?” Kanske är det också här Ada passar bäst: som personen som skapar något som ännu inte kan kategoriseras.
Vår gissning? Hon hade byggt sitt eget techjobb
Creative Technologist, sinnesutmanare, AI-forskare eller entreprenör. Kanske hade Ada hunnit vara allt det där. Kanske samtidigt.
För hennes styrka verkar inte ha legat i en enskild kompetens. Det intressanta är kombinationen av matematisk förståelse, teknisk nyfikenhet och förmågan att föreställa sig sådant som ännu inte finns. Och där blir vårt tankeexperiment plötsligt en rekryteringsfråga.
Hade ni anställt Ada innan alla visste vem hon var?
Det är lätt att hylla en visionär när hon redan har skrivit in sig i historien. Men tänk om Ada hade sökt jobb hos er innan dess? Med matematik, experimentella projekt och fler frågor om vart ni är på väg än om vad tjänsten innebär.
Hade hon kryssat alla boxar? Hade ni sett vad hon kunde tillföra? Eller hade ni valt någon med lite mer erfarenhet av exakt rätt system? Många organisationer bygger fortfarande sina kravprofiler på vad någon redan har gjort. En viss titel. Ett visst antal år. Erfarenhet av exakt rätt teknik.
Erfarenhet spelar roll. Men en kravprofil som bara mäter det som redan hänt hittar aldrig det som kan hända. Därför behöver vi också kunna se potential, lärförmåga och nyfikenhet. Hitta medarbetare som vill framåt i dagens arbetsliv.
Hitta Ador helt enkelt.
Ser ni potentialen innan den blir uppenbar?
För om vi bara letar efter personer som redan har gjort exakt det vi behöver idag riskerar vi att missa dem som kan ta oss dit vi behöver vara imorgon. För att hitta den typen av kompetens krävs nyfikenhet även hos den som rekryterar inom IT.
Det är kanske den viktigaste lärdomen från Ada Lovelace. Hon nöjde sig inte med att följa utvecklingen. Hon försökte förstå vad tekniken kunde bli och var med och formade idéerna om vad den skulle kunna göra.
Samma nyfikenhet behöver vi när vi bygger framtidens techteam. För ibland är den mest intressanta kandidaten inte den som redan har gjort jobbet, utan den som har potential att ta det vidare.
Det är därför vi kallar våra kandidater och konsulter för Ador. Och därför börjar vi varje uppdrag med att ifrågasätta kravprofilen.
Bygger du ett techteam som vill mer? Prata med Ada Digital om kompetensen som kan ta er vidare.
