Vår agila searchmetod Digital Cross Search är särskilt framtagen för att identifiera och attrahera bristkompetens
williamina fleming hembiträde astronom

Månadens Ada: Williamina Fleming – hembiträdet som blev astronom

Genom ett vågat, och ganska oväntat, beslut fick ett begåvat brittiskt hembiträde möjlighet att organisera himlavalvet och göra astronomin mer praktiskt användbar. Möt Williamina Fleming – världens första kvinnliga astronom och Månadens Ada.

Astronomin hade länge varit en manlig domän. Men i slutet av 1800-talet började det hända saker. Mycket tack vare en framstående professor som såg en begåvning och vågade satsa på det oväntade.

Här är storyn om Williamina Fleming – hembiträdet som blev astronom och vars nyskapande metoder och innovationer revolutionerade stora delar av arbetet med astronomi.

Osannolik väg till Harvards finrum

Året är 1877. Williamina Fleming är 20 år och gifter sig med James Orr Fleming i Dundee, Skottland. Strax därefter emigrerar de till USA. Men äktenskapet är inte lyckligt och strax efter ankomst i Boston lämnar James henne och deras gemensamma son.

Williamina Fleming Harvard

I Dundee hade Williamina arbetat som lärarinna. Hon var smart och ansågs ha ett bra läshuvud. Men ett sådant jobb gick inte att få. För att försörja sig och sonen i USA, började hon därför arbeta som hembiträde hos en professor på Harvard University.

Professorns namn var Edward Pickering. Han var astronomiprofessor och ansvarade för Harvard-observatoriet. En progressiv man som ansåg att kvinnor skulle utbilda sig vidare. Han hade flera medhjälpare men var väldigt missnöjd med sina manliga assistenters arbetsmoral. Enligt legenden berättade han för alla i sin omgivning att hans hembiträde säkert kunde göra ett bättre jobb. Sagt och gjort. Williamina Fleming introducerades för astronomin och hade fallenhet. Hon visade stor potential och motivation för yrket. Med tiden blev det en himlastormande succé.

Hög begåvning ledde till en snabb inlärningskurva

Men, Williamina hade en utmaning. Hon var kvinna. Kvinnor i 1800-talets USA skulle inte arbeta. Men Pickering ansåg som sagt motsatsen. Kvinnor fick gärna ta på sig administrativa roller. Dokumentera, kategorisera och katalogisera männens upptäckter. Och det här var något som Williamina var bra på. Hon utvecklade nya innovativa klassificeringssystem för stjärnor och blev inom några år en av världens främsta kvinnliga astronomer. Något som skapade nya möjligheter för andra kvinnor som ville arbeta med astronomi och dess beräkningar.

Och beräkningarna var många. Det var de kvinnliga astronomerna som utförde manuella invecklade beräkningar och dåtidens dataanalys, medan männen ägnade sig åt det “vetenskapliga arbetet”.

Anledningen till att Williamina lyckades var hennes begåvning. Det visade sig att hon hade en otroligt snabb inlärningskurva. Den pekade rakt upp mot stjärnorna som hon studerade. Med framgången kom också mer ansvar. Hon började leda flera kvinnliga analysteam och var en ivrig förespråkare för kvinnor inom naturvetenskap och matematik.

Kvinnliga datorer

Williaminas teams skulle komma att kallas för the Harvard Computers, eller ibland det något nedvärderande namnet “Pickerings Harem.” Här arbetade ett kollektiv av kvinnor i tidsenliga, stora kjolar och korsetter. De ansågs vara mänskliga datorer som skötte alla de beräkningar som krävdes. Tillsammans utförde de en enorm arbetsinsats att organisera och analysera den enorma mängd data som observatoriet skapade. Långt innan den fysiska datorn fanns.

Williamina själv katalogiserade över 10 000 stjärnor och upptäckte själv 59 gasformiga nebulosor och 1888 upptäckte hon världens mest kända hästhuvudnebulosa. En nebulosa som idag har en egen Wikipedia-sida.

Credit where credit is due

Som så ofta i under den här epoken så översågs Williamina och hennes kollegors arbete. Hennes namn fanns inte redovisat när upptäckten av hästhuvudnebulosan skulle offentliggöras för omvärlden. I stället var det professor Pickering som tilldelades meriten. Det skulle dröja 20 år innan Williamina betraktades som hästhuvudnebulosans upptäckare.

Och tiden skulle också sätta sina spår. Upptäckter kom och gick och Williamina Fleming glömdes bort. Hennes namn och arbete försvann i glömska under den senare delen av 1900-talet. Fram tills en dag då Williaminas och hennes kollegors anteckningsböcker upptäcktes i Harvards arkiv.

Idag pågår arbetet med att transkribera över 2500 fullspäckade vetenskapliga skrifter till digital form. En uppgift som förväntas ta flera år och desto fler volontärer att slutföra.

Men en uppgift är viktig nog för att lyfta fram, då det visar upp vad den här begåvade astronomen med sin potential kunde prestera. Och inte bara det – hon vågade även utmana, göra saker på nya sätt och alltid leverera över förväntan. En sann Ada i vår mening.

Foto: European Southern Astronomy (ESO), Wikipedia Commons, Public Domain

På Ada Digital rekryterar vi och hyr ut morgondagens digitala talanger, specialister och ledare. Och vi gör det på ett annorlunda och ofta utmanande sätt. På så vis öppnar vi upp branschen för talanger med hög potential, som utmanar och vågar förändra din affär – precis som Williamina Fleming gjorde.  Vill du höra mer om hur vår agila och datadrivna rekryteringsmetod bidrar till mångfald och hållbar utveckling i en digital värld? Hör av dig till oss, vi berättar gärna mer!

Kontakta Ada Digital!

Om Månadens Ada

Ada Lovelace

Vi på Ada Digital inspireras av förebilder som vågar utmana. Detta återspeglar sig också i vårt namn, efter normbrytaren Ada Lovelace. Hon var världens första programmerare och otroligt begåvad.

Därför presenterar vi varje månad Månadens Ada där vi lyfter historiska pionjärer som bidragit med teknisk kunskap och nytänkande. Varje månad får du ta del av en ny person att inspireras av.

Liknande inlägg